Anna Heuman tilldelas ASLA:s uppsatspris 2018 för sin masteruppsats ”Øresundsbron ligger som en åndelig Berlinmur mellem det danske og det svenske”: En diskursanalys av grannlandskonstruktionen i den dansk-svenska invandringsdebattenen. Uppsatsen är skriven inom masterprogrammet i Skandinavistik vid Uppsala universitet. Anna Heuman är i dag verksam som doktorand i svenska språket vid Örebro universitet.
I sin masteruppsats Øresundsbron ligger som en åndelig Berlinmur mellem det danske og det svenske”: En diskursanalys av grannlandskonstruktionen i den dansk-svenska invandringsdebattenen undersöker Anna Heuman hur bilden av Sverige respektive Danmark konstrueras eller reproduceras i invandringsdebatten, och hur nationella identiteter konstrueras i denna debatt. Den teoretiska ramen är diskursanalytisk och materialet utgörs av tidningstexter från tre stora dagstidningar i respektive land. Resultaten visar att svenskars och danskars syn på varandra bygger på vad Heuman kallar ”en gemensam dansk-svensk diskursiv process”, där det ena landets självbild utgör grunden för dess uppfattning om grannlandet – samtidigt som denna grannlandsuppfattning ofta är densamma som grannlandets självbild. Bilderna av, eller ”myterna om” länderna speglar alltså varandra, vilket Heuman menar innebär att vi kan tala om en gemensam diskursiv process. Hon pekar också på att majoriteten av de identifierade diskurserna visserligen bidrar till att producera ländernas nationella identiteter, men att det också finns identifierade diskurser som snarare visar att de nationella identiteterna också samexisterar med pan-nationella, nordiska, identiteter.
Anna Heumans masteruppsats är innovativ i sitt val av frågeställningar och material. Författaren uppvisar god kännedom om tidigare forskning inom området och ger en gedigen redogörelse för den teoretiska och metodologiska bakgrunden. Såväl teoretiska utgångspunkter som material och metod motiveras genom nyanserade resonemang. Uppsatsen bygger på en jämförande diskursanalys utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analyserna är noggrant genomförda och visar på god förtrogenhet med såväl den valda metoden som det underliggande teoretiska perspektivet. Såväl den tydliga och noggranna resultatredovisningen som den avslutande diskussionen anknyter tydligt till undersökningens syfte och forskningsfrågor. Sammanfattningsvis menar vi att uppsatsen är ett nyskapande bidrag till den tillämpade språkvetenskapen, samt att den visar på våra discipliners relevans för den aktuella samhällsdebatten.