Dagens arbetsliv blir alltmer komplext och dynamiskt, inte minst vad gäller kommunikation. Olika språk och medier används av personer med olika bakgrund och kunskaper, och därmed olika mönster för samarbete, samtal och texter. Det har blivit vanligare att byta arbete och att flytta mellan länder. De digitala verktyg som används i alla branscher utvecklas snabbt. Denna komplexitet och dynamik gör att det behövs mer forskning om hur människor kommunicerar i arbetslivet: hur de hanterar möten, skriver dokument, administrerar projekt och bygger gemensam kunskap, vilka problem, kompetenser och redskap de har m.m.
Nätverket samlar främst forskare som kvalitativt studerar arbetslivskommunikation på plats i autentiska sammanhang, i samverkan med studiernas deltagare.
Till aktiviterna hör en panel vid ASLA-symposiet 2016 och planerade nätverksträffar två gånger per termin.
Kontaktpersoner
- Mona Blåsjö, Stockholms universitet, mona.blasjo@su.se
- Carla Jonsson, Stockholms universitet, carla.jonsson@umu.se
Exempel på svensk forskning om arbetslivskommunikation
Byrman, Y., & Nord, A. (2022). ”Jag vill att vi väntar med den diskussionen”: En terminologs problemhantering i ett arbetsmöte om vårdtermer. Språklig mångfald: Rapport från ASLA-symposiet i Göteborg, 23–24 april 2020, 26–43. https://hdl.handle.net/2077/72025
Gunnarsson, B.-L. (2009). Professional discourse. London: Continuum.
Jansson, G., & Wadensjö, C. (2016). Language brokering in multilingual caregiving settings. Communication & Medicine: An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, 13(3), 277–290. https://doi.org/10.1558/cam.26400
Jonsson, C., & Blåsjö, M. (2020). Translanguaging and multimodality in workplace texts and writing. International Journal of Multilingualism, 17(3), 361–381. https://doi.org/10.1080/14790718.2020.1766051
Karlsson, A.-M. (2014). Writing in your own voice? Managing interpersonal meanings in elder care literacy practices. In A.-C. Edlund, L.-E. Edlund, & S. Haugen (Eds.), Vernacular literacies (pp. 29–43). Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:740196/FULLTEXT01.pdf
Kaufhold, K., & Yencken, D. E. (2021). Academic writing centres in multilingual settings: Intermediary agents of higher education language policy? Linguistics and Education, 64. https://doi.org/10.1016/j.linged.2021.100950
Nelson, M. (2010). Andraspråkstalare i arbete: en språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. Uppsala universitet. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:337852/FULLTEXT01.pdf
Nikolaidou, Z. (2014). Dominant workplace literacies in vernacular disguise: Disputable discourses on the production floor. In A.-C. Edlund, L.-E. Edlund, & S. Haugen (Eds.), Vernacular literacies: Past, present and future (pp. 45–57). Umeå university. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:740196/FULLTEXT01.pdf
Nissi, R., Blåsjö, M., & Jonsson, C. (2021/2023). Workplace communication in flux: From discrete languages, text genres and conversations to complex communicative situations. Applied Linguistics Review, 14(4), 679–695. https://doi.org/10.1515/applirev-2021-0052
Söderlundh, H., Kahlin, L., & Weidner, M. (2020). Arbetsmigration och flerspråkig interaktion på byggarbetsplatser. Nordand, 15(2), 93–110. https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2020-02-04