Uppföljande utvärdering av ”Förberedelsekurs i svenska”

Marie Nelson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
marie.nelson@nordiska.uu.se

1. Inledning

Många som undervisar i svenska som främmande språk frågar sig vilka vägar studenterna tar när de klarat av den högskoleförberedande nivån och alltså är behöriga att söka till svenska universitet och högskolor. Fortsätter de att studera i Sverige? Får de jobb? Återvänder de till sina hemländer? Andra frågor som ofta dyker upp hos undervisande lärare rör själva kursinnehållet. Ger studierna adekvata och tillräckliga kunskaper för att klara vidare studier i Sverige? Har något i utbildningen varit särskilt värdefullt och/eller användbart? Har studenterna, sedan de kommit vidare till universitet och högskolor eller ut i arbetslivet, upptäckt att kursen saknar något eller känt att någon del borde förändras? Jag har arbetat med utbildning i svenska för utländska studerande på olika nivåer och har funderat kring såväl studenternas fortsatta karriärer som deras åsikter om de lästa kurserna. När jag så, inom ramen för den pedagogiska kursen för universitetslärare, fick möjlighet att genomföra ett pedagogiskt projektarbete bestämde jag mig för att arbeta med en uppföljande utvärdering av en grupp studenter som under en termin läst ”Förberedelsekurs i svenska” vid ett mellansvenskt universitet. Nedan återges förberedelsekursens syfte, såsom det presenteras i kursplanen (från 2006-01-11).

Utbildningen syftar till att studerande med utomnordisk förutbildning skall tillägna sig sådana färdigheter i svenska språket och kunskaper om svensk kultur och svenskt samhälle som ger behörighet i svenska till högskoleutbildning i Sverige. Kursen syftar också till att förbereda studerande med utländsk förutbildning för studier vid svensk högskola.

2. Syfte

Syftet med föreliggande projektarbete är att följa upp en grupp studenter som läst ”Förberedelsekurs i svenska”, motsvarande 20p, för att se vad kursdeltagarna har för sysselsättning ett år efter avslutad utbildning. Ett vidare syfte är att se vad i utbildningen studenterna anser vara särskilt värdefullt samt om det är något de upplever att kursen inte tar upp och som de saknar när de kommer ut i arbetslivet eller i universitetsvärlden. Direkt efter avslutad utbildning, när kursvärderingen görs, är det svårt för studenterna att se hur de nya kunskaperna fungerar i praktiken. Det är också omöjligt för dem att då värdera i vilken utsträckning kursen förbereder ”studerande med utländsk förutbildning för studier vid svensk högskola”, vilket är en del av kursens syfte. Det är min förhoppning att resultatet av undersökningen ska ge oss andraspråkslärare en möjlighet att se vilka starka sidor vår verksamhet har men också se vilka moment som kan och bör vidareutvecklas för att studerande med utomnordisk bakgrund på bästa sätt ska förberedas för studier vid svenska universitet och högskolor och även för svenskt arbetsliv. Genom min studie hoppas jag också kunna ge exempel på hur en uppföljande utvärdering kan se ut.

3. Metod

Antalet studenter som registreras på den behörighetsgivande kursen varierar från år till år. Nedanstående tabell visar antalet personer som skrivits in på kursen från vårterminen 2004 till höstterminen 2005.

Tabell 1. Antalet studenter på Förberedelsekurs i svenska, vt 2004 – ht 2005

Eftersom föreliggande studie är av begränsad karaktär har jag valt att fokusera på en av kurserna, den som gavs höstterminen 2005. Anledningen till att jag valt just denna kurs är huvudsakligen att den första student jag kom i kontakt med läste denna termin.

Den metod som känts mest hanterlig för mitt arbete är telefonintervju. Aktuella kursdeltagare har kontaktats via telefon och ombetts svara på ett antal frågor utifrån ett färdigformulerat frågeformulär. Intervjuerna har således varit styrda men utrymme har alltid funnits för följdfrågor och sidospår. Varje telefonintervju varade i ungefär 15 minuter och jag inledde med att lite kort berätta om mig själv samt om syftet med min studie. Följande frågor togs upp under telefonintervjuerna:

1. Frågor om födelseland och modersmål
2. Kontrollera att universitetets uppgifter stämmer. Vilket år är du född? Vilken termin läste du förberedelsekursen i svenska?
3. Vad har du gjort sedan dess?
4. Vad har du för planer för kommande år?
5. Hur upplevde du förberedelsekursen i svenska?
6. Är det något du lärde dig under kursen som du upplever att du haft särskild glädje eller nytta av? Vad?
7. Är det något du känner att kursen saknar? Finns det något moment som borde förändras? Har du tänkt på något annat som är viktigt vid vidare studier / i arbetslivet och som med fördel kunde ha tagits upp under kursen?
8. Har du kontakt med någon / några av dina gamla kursare? Vem / vilka?
9. Går det bra att jag återkommer om jag skulle behöva ställa ytterligare någon fråga?

4. Intervjupersoner

Av de 18 studenter som fanns registrerade på kursen hösten 2005 har, enligt de uppgifter jag fått av kurskamraterna, tre återvänt till sina hemländer. En kvinna har återvänt till påbörjade medicinstudier i Frankrike, en man, som är färdigutbildad arkeolog och som inte fått arbete i Sverige, har återvänt till Storbritannien och en annan kvinna har återvänt till uppväxtlandet Slovakien. Av de 15 studenter som bor kvar i Sverige hösten 2006 har jag kommit i direktkontakt med 13. De två återstående, två kvinnor, har av olika anledningar fått intervjufrågorna via e-post. Då den ena kvinnan besvarat frågorna mycket kortfattat och den andra inte svarat alls har jag valt att enbart gå vidare med de personer jag samtalat med. De aktuella studenterna finns presenterade i tabell 2. En av dem (K2) har ännu inte slutfört kursen på grund av att hon väntade barn hösten 2005 och inte hade möjlighet att skriva slutprovet. En annan deltagare (M10) meddelade på telefon att han föredrar att prata öga mot öga och erbjöd sig att komma till min arbetsplats för en intervju. Jag såg inget hinder i det och har således genomfört en fysisk intervju och tolv telefonintervjuer.

Tabell 2. Intervjupersoner från höstterminen 2005

Majoriteten av deltagarna på kursen är kvinnor. Den äldsta person som deltar i denna studie är 36 år och den yngsta är 22. Man kan urskilja två åldersgrupper, samlade kring var sitt decennieskifte. Bland modersmålen ligger det tyska språket i topp, vilket är vanligt på den här typen av kurser. Mer än hälften av deltagarna har tyska eller spanska som modersmål.

5. Resultat

För att kunna presentera studiens resultat på ett överskådligt sätt har jag valt att redogöra för studenternas sysselsättning i tabellform. Svaren på de frågor som rör själva kursen och kursinnehållet presenteras dels i punktform och dels genom direktcitat. Några svar och kommentarer kommer också att återberättas i löpande text.

5.1 Sysselsättning

Under intervjun ställdes frågor om studenternas sysselsättning efter avslutad kurs, alltså efter mitten av december 2005, samt deras planer för kommande år. Den information som framkom om deltagarnas sysselsättning presenteras i tabell 3.

Tabell 3. Sysselsättning efter avslutad förberedelsekurs

Ur tabellen kan utläsas att samtliga intervjuade har någon form av sysselsättning ett år efter avslutad förberedelsekurs. Sju av dem ägnar sig åt universitetsstudier på heltid, varav tre på ett program. Fyra studenter arbetar och två läser på Komvux.

5.2 Kommentarer om kursen

När jag i intervjun lämnar frågorna om sysselsättning och går in på själva kursen reagerar studenterna genom att komma med positiva omdömen: de är nöjda eller mycket nöjda med kursen. Fyra av de tretton tillägger att de upplevde kursen som mycket tuff. En person säger: ”Det var otroligt bra att vi behövde arbeta så hårt.” En annan säger: ”Jag har aldrig jobbat så mycket med någon kurs.” Följande citat, återgivna så ordagrant som möjligt, speglar deltagarnas spontana omdömen om kursen:

5.3 Kursens förtjänster

På frågan om de studerande haft speciell glädje eller nytta av något de lärt sig på kursen tas flera olika moment upp. Ett av dessa är ”Kunskap om Sverige”, som i kursplanen presenteras på följande sätt:

Kunskap om Sverige: Kursen är upplagd efter teman genom vilka de studerande ökar sina kunskaper om Sverige och svenska förhållanden.

Sju av studenterna nämner detta moment och förklarar att det är viktigt att känna till olika sidor av det samhälle man lever i. En student säger: ”Kursen handlade om många olika saker och om kultur i Sverige, inte bara svenska. Vi fick lära känna människor i Sverige, vi fick lära oss om bankkonton och mycket som är bra att känna till.” En annan anser att hon helt enkelt blev allmänbildad och en tredje förklarar: ”Det är skönt att nu kunna lyssna och förstå vad dom säger på TV.” Samma student förklarar också att han lärde sig förstå det svenska samhället och att han lärde känna den svenska kulturen, vilket han anser vara ”viktigt om man vill integrera sig i samhället”.

Drygt hälften av studenterna lyfter fram den muntliga träning och presentationsteknik som lärdes ut. Flera menar att de har haft stor nytta av dessa kunskaper och denna träning i de fortsatta studierna. En student säger: ”Det var så bra att vi var tvungna att prata framför alla på svenska.” Hon berättar vidare att hon kände sig trygg på kursen och att det är bra att få prata i en trygg miljö. Studenten menar att hon inte längre är så rädd för att prata inför en grupp och att hon inte längre bryr sig så mycket om att det blir fel ibland. På den kurs hon läser nu har hon hållit många små föredrag och hon menar att det går bra och att hon ”har nytta av att vi tränade på det”. En annan student ger en liknande beskrivning: ”Det var många presentationer och grupparbeten på kursen och det är precis så det är på kursen jag läser nu. På så sätt kom det inte som nån stor överraskning, det var inte så annorlunda.” Samma student förklarar vidare att förberedelsekursen ”gav kunskap om hur det är på ett svenskt universitet som helhet”. Även de skriftliga övningarna ses som ett givande moment på kursen. Ett par kursdeltagare lyfter fram dessa som särskilt värdefulla.

5.4 Kursmoment som kan vidareutvecklas

Flera studenter hade svårt att direkt komma på något de saknat på kursen eller något som hade kunnat vidareutvecklas. Trots att jag omformulerade min fråga och gav de intervjuade lite extra tid att tänka var det sex stycken som svarade att de inte kunde komma på något. ”Det finns säkert saker som kan förbättras men just nu kan jag inte komma på något”, svarade en kvinna. De sju som hade förslag på förbättringar tog upp följande:

• mer diskussion kring studieteknik
• att läraren rättar språket mer under de muntliga övningarna
• att kursen löper under en längre tid, september till mitten av december är alldeles för kort tid
• mer tid i språklabbet
• att använda dagstidningar på ett aktivt sätt i undervisningen
• mer information om arbetsmarknaden och om att söka jobb i Sverige
• att alla uppsatser lämnas tillbaka och lämnas tillbaka i tid

I flera fall följdes synpunkterna upp med konkreta förslag på övningar eller aktiviteter. Två studenter tycker att kursen kunde ha gett mer information om arbetslivskulturen i Sverige och om att söka jobb här. Den ena berättar att gruppen under kursen var på studiebesök i Tingsrätten och att hon gärna hade gjort ett liknande studiebesök på Arbetsförmedlingen. Den person som efterlyser mer dagstidningar i undervisningen föreslår att man kan få i uppgift att läsa något i tidningen och sen presentera det för kurskamraterna under fem-tio minuter i början av varje träff. Den student som tycker att kursen borde löpa under en längre tid motiverar detta med några reflektioner om inlärning. ”Man hinner inte smälta allt” är en av hennes spontana kommentarer. Hon förklarar också att hon inte hann tillämpa de regler hon lärde sig, annat än under stress. ”Man fick kompromissa. Jag ville lära på djupet men fick ibland lära utantill för att klara mig. Man vill ju klara provet.”

5.5 Kontaktnät

Under telefonintervjuerna frågar jag studenterna om de har fortsatt att hålla kontakten med någon eller några av kurskamraterna. Flera nämner en planerad träff som aldrig blivit av och berättar också att de hade mycket mer kontakt med varandra under våren (2006) än de har nu. ”Tiden går och alla gör nya saker och träffar nya människor”, förklarar en kvinna. En annan berättar att hon förmedlat ett jobb som cirkelledare åt en av kurskamraterna och nämner att hon själv fick ett översättarjobb genom en annan av deltagarna på kursen. Hon menar att hon genom kursen kunnat bygga ett litet, men mycket användbart, nätverk.

6. Avslutning

I slutet av förberedelsekursen är det inga problem för studenterna att utvärdera kursens innehåll, upplägg och genomförande. Svårare blir det dock att vid den tidpunkten ta ställning till hur väl kursen förbereder ”studerande med utländsk förutbildning för studier vid svensk högskola”, vilket är en del av syftet med kursen. Innan studenterna har hunnit tillämpa sina kunskaper i praktiken kan de enbart spekulera kring hur väl förberedda de är. Inte minst av den anledningen ser jag uppföljande utvärderingar som högst relevanta. Enligt min erfarenhet är det ovanligt att det idag ges resurser för uppföljande utvärdering av universitetskurser.

Enligt deltagarna i denna studie är förberedelsekursen i svenska både krävande och givande. För mig var det intressant, och glädjande, att höra flera av dem säga att kursen varit till stor hjälp och nytta för deras vidare studier i Sverige. De nya kunskaperna och insikterna verkar ha bidragit till ökad integration i såväl det svenska samhället som i universitetsvärlden. En slutsats jag drar är att studenterna efter avslutad kurs är väl förberedda för studier vid svenska universitet och högskolor, men att några känner en viss osäkerhet inför den svenska arbetsmarkanden. Det står inte uttryckligen någonting om förberedelser för den svenska arbetsmarknaden i kursens syfte och inte heller i resten av kursplanen. Med hänsyn till studenternas önskemål, och även med tanke på att det finns studenter som läser kursen mest för att få ett kvitto på sina svenskkunskaper, som sedan kan visas upp för en arbetsgivare, kan arbetslivsorientering vara en lämplig vidareutveckling av kursinnehållet och kursens syfte.

Något som snarast får ses som en sidoeffekt, en mycket positiv sådan, är det faktum att studenterna knyter värdefulla kontakter för framtiden och kanske till och med bygger upp ett första nätverk i Sverige. Flera av personerna i den här studien har tipsat varandra om såväl jobb som lämpliga utbildningar.

En tänkbar fortsättning på mitt arbete är att jämföra den kursvärdering som gjordes i slutet av kursen med de synpunkter som kommit fram i den här studien. Det vore mycket intressant att studera likheter och skillnader i de båda utvärderingarna.

Slutligen vill jag framföra ett stort tack till de medverkande studenterna. Alla jag kontaktat har varit mycket tillmötesgående och gärna delat med sig av sina erfarenheter, vilket gjort arbetet än mer stimulerande.

* Svus står för “Svenska för utländska studerande”.


Åter till ASLA-Information