Språken i språket
Rapport från konferensen Svenskans beskrivning 29

Jannika Lassus, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet samt Svenska litteratursällskapet i Finland jannika.lassus@helsinki.fi

Den tjugonionde sammankomsten för svenskans beskrivning ägde rum 4–5 maj 2007 i Vasa i Finland. Konferensen samlade ca 120 forskare från främst Sverige och Finland, men även några mer långväga gäster. Temat för konferensen var Språken i språket, ett tema som möjliggjorde stor ämnesmässig spridning av föredragen.

Plenarföredragen hade också en stor spridning inom konferenstemat. Gunilla Byrman talade om familjesidan i dagstidningar och vad denna sidas utveckling berättar om såväl samhällets som språkets utveckling. Annonser över födda, vigda och döda började införas på 1830-talet. Därefter har andra kategorier tillkommit; den nyaste som Byrman nämnde var annonser över partnerskap. Dessutom fann hon tydliga skillnader mellan på vilket sätt och i hur stor utsträckning män och kvinnor hyllas eller omskrivs.

Lars Borin talade om Språkbanken och dess nuläge och framtidsvisioner där variation och förnyelse är ledord för utvecklingen. Variation innebär för Språkbankens del variation i texttyper, epoker, språk och språkformer men också i lagringsformat, uppmärkning och gränssnitt. Mycket av förnyelsen berör sådant användarna inte alla gånger ser, t.ex. just lagringsformatet som följer internationella standarder.

Pirkko Nuolijärvis föredrag ”Språken bredvid varandra” belyste på ett mångsidigt sätt språksituationen i Finland utifrån såväl samhällelig lagstiftning som individers vardag. Under föredraget hann Nuolijärvi ta upp bl.a. vilka de olika språkliga minoriteterna i Finland är liksom språkens ställning. Begreppen ”tvångssvenska” och ”tvångsfinska” i de finländska skolorna behandlades och kompletterades av nya utmaningar i form av engelskans inflytande. Nuolijärvi poängterade framför allt vikten av en positiv attityd till de olika språken och användningen av dem.

Fyra parallellsektioner pågick båda dagarna och föredragen representerade olika delar av forskningen i, eller beskrivningen av, svenskan idag. Det är omöjligt att på detta begränsade utrymme göra alla föredrag rättvisa men några nedslag görs i ett subjektivt urval. För den intresserade finns det längst ner en länk till konferensens webbplats där programmet återfinns i sin helhet.

Flera föredrag tangerade medier. Karin Helgesson talade om sitt avhandlingsprojekt där genren orubricerad platsannons i tidningspressen undersöks över tid. Helgesson har funnit att endast information om tjänsten och kontaktinformation är obligatoriska drag i en orubricerad platsannons, medan fakultativa drag kan vara information om arbetsgivaren, kvalifikationer och krav för tjänsten, förmåner, bakgrund till tjänsten och jämställdhetsinformation. Ordningsföljden för dragen är inte fixerad.

Theres Bellanders avhandlingsprojekt lägger fokus på ungdomars kommunikativa verksamhetstyper och i föredraget i Vasa redogjorde hon för mobiltelefonanvändningen. Bellander menade att ett inkommande samtal eller textmeddelande är en inbjudan till kommunikation och kan i en del fall leda till att den pågående verksamheten lämnas eller avbryts. I andra fall kan samtalet eller meddelandet istället bli en del av den pågående verksamheten. Andra presentationer som behandlade språkanvändningen i medier var Lotta Collins föredrag om användningen av smilisar på Internet och i e-post, Gun-Viol Vik-Tuovinens om finlandssvenskt radiospråk och Pirjo Kukkonens om undertextning av TV-programmet Strömsö. I konferensprogrammet ingick även flera föredrag och en poster om reklamspråket och dess särdrag och utveckling i Sverige och Finland.

Eftersom Svenskans beskrivning denna gång ägde rum i Finland fanns det intresse för svenskan i Finland bland såväl föredragshållarna som åhörarna. Forskning i finlandssvenskt uttal, finlandssvenska dialekter och finlandssvenska samtal fick plats inom konferensens tema. Kari Leinonen och Mikko Kuronen har belagt några finlandssvenska särdrag i den finlandssvenska fonetiska kurvan som skiljer sig från den sverigesvenska genom många toppar med påföljande kraftiga fall. Sofie Henricson belyste reparationernas funktion i ett samtal från Kotka, en finlandssvensk s.k. språkö, där reparationerna rör sig på en axel från neutrala till interaktionella. Therese Leinonens avhandlingsprojekt syftar bland annat till att utveckla en metod för att mäta spridningen och variationen i vokaluttal mellan och inom orter, medan Sara Nyholm i sitt avhandlingsprojekt vill klarlägga attityder till dialekten som talas i Närpes i Österbotten.

Konferensen avslutades med sedvanlig inbjudan till kommande konferens, Svenskans beskrivning 30, för vilken Stockholms universitet står värd 10–11 oktober 2008. Till dess kan det vara på sin plats att begrunda Pirkko Nuolijärvis situationspoesi i samband med föredraget ”Språken bredvid varandra”, och diktens relevans för såväl de flerspråkiga finländska och svenska samhällena som våra länders relation till varandra:

Livets kontinuum
Ingenting att göra med varandra
Långt borta från varandra
Bredvid varandra
Nära intill varandra
I famnen på varandra


Webbplats för Svenskans beskrivning 29:
http://lipas.uwasa.fi/hut/svenska/svebe2007/index.php

Webbplats för Svenskans beskrivning 30:
http://www.nordiska.su.se/svebe30


Åter till ASLA-Information