Projektet Det franska språkklassrummet

Eva Larsson Ringqvist, Institutionen för humaniora, Växjö universitet
Eva.Larsson-Ringqvist@vxu.se

Till skillnad mot vad som är fallet i fråga om engelska, sker inlärningen av franska huvudsakligen i språkklassrummet, utan nämnbart stöd av språkliga kontakter utanför skolans väggar. Ett nystartat projekt vid Växjö universitet, finansierat av Utbildningsvetenskapliga kommittén, har till syfte att öka kunskapen om de processer som äger rum i detta språkklassrum och att analysera processerna i relation till målen för språkundervisningen. Projektet rymmer flera olika delprojekt, varav några skall utmynna i doktorsavhandlingar och några utförs av redan disputerade lärare/forskare. Ambitionen är att också knyta examensarbeten inom lärarutbildningen till projektet.

Inom ett av doktorandprojekten studeras hur bilden av den andre, i det här fallet av ”det som är franskt”, skapas i den pedagogiska praktiken. Studien bygger, liksom de övriga delprojekten, på ett empiriskt material och skall försöka besvara frågor om när, hur och på vems initiativ den andre är närvarande i interaktionen i klassrummet. Resultaten i undersökningen kommer därför att ha särskild relevans för språkundervisningens mål att vidga förståelsen för andra kulturer.

Ett annat doktorandprojekt tar som utgångspunkt läroplanens formuleringar om begreppet kommunikativ förmåga. Begreppet är komplext, men betoningen av förmågan att använda språket i spontana vardagliga talsituationer är tydlig. Vilka möjligheter att bygga upp en sådan kommunikativ förmåga erbjuder klassrumsundervisningen? Vilka former av tal och samtal förekommer i språkklassrummet? Frågor av detta slag kommer att bli centrala i denna studie.

En kommunikativt inriktad språkundervisning förutsätter att den lärande antar utmaningen att kommunicera på språket trots att de egna uttrycksresurserna ännu är begränsade. Vilka strategier använder eleverna för att kompensera för sina språkliga tillkortakommanden? Elevernas muntliga produktion, med omtagningar och avbrott, avspeglar elevernas deras specifika sätt att ”processa” sina uttrycksresurser på det främmande språket och detta studeras i ett av projekten.

Ur språklig synvinkel skiljer sig franskan såväl från svenskan som från engelskan och tyskan genom att vara ett romanskt språk. Detta gör språket mer ogenomskådligt för en svenskspråkig elev, både i fråga om den syntaktiska strukturen och i fråga om ordförrådets uppbyggnad. Vilka behov finns det av explicita förklaringar och hur kan eleverna med sina olika språkliga erfarenheter bli aktiva medskapare i kunskapsprocessen? Frågorna får sin belysning i ytterligare ett delprojekt som handlar om medvetandegörande och förståelse som en etapp på vägen mot produktion på det främmande språket.

Det som binder samman de olika delprojekten är således koncentrationen på de processer som äger rum i språkklassrummet mellan de olika aktörerna: lärare/elever, elever/elever och elever/lärare/läromedel. Det empiriska materialet består av ljud- och videoinspelningar och i analyserna lyfter vi fram olika aspekter av interaktionen i klassrummet och diskuterar hur dessa förhåller sig till elevernas lärande. Sammantaget kan man säga att de olika delprojekten belyser alla de viktiga delkomponenterna i målen för språkundervisningen: språklig och kulturell medvetenhet och förmåga att kommunicera på det främmande språket.

Vill du veta mer om projektet? Gå då in på vår hemsida: www.vxu.se/hum/forskn/projekt/IPACLE/